a b d e f g h i j k l m o p r s t u v

Öppen källkod

250px-Opensource.svg

Piratpartiet vill att stat, kommuner och landsting ska gå över från att använda datorprogram och mjukvara med sluten källkod till att använda program som baserar sig på öppen och fri kod. Dvs alla ska kunna se hur programmen är kodade, och den institution som använder programmet ska kunna gå in och ändra, byta ut och vidareutveckla.

Detta är ingen utopisk dröm. Redan nu skulle det gå lätt att byta ut Windows mot Linux, Office mot Open Office, Explorer mot Firefox och Outlook mot Thunderbird. Skulle man sedan lägga bara en bråkdel av de pengar man därmed sparar på att stödja fortsatt utveckling av dessa program skulle man snabbt ha lösningar som inte bara är likvärdiga, utan bättre.

Men varför? Är inte detta bara en teknik- och programmeringsnördarnas våta dröm? Inte alls! Det finns tunga seriösa argument, som bland annat övertygat Nederländersnas regering att kräva att alla statliga myndigheter ska gå över till program med öppen källkod. Vi tycker att Sverige ska slå följe, och sätta upp som mål att all proprietär programvara ska vara utfasad ur offentligt finansierad verksamhet till år 2025.

Argumenten är:

Arkivbeständighet. Många dokument som myndigheter hanterar ska vara tillgängliga flera decennier fram i tiden, eller ska arkiveras för evigt. Det går inte att göra med slutna format som ägs av något företag. Om företaget går omkull, eller bara slutar stödja ett visst format, kan det bli omöjligt att läsa äldre dokument på moderna datorer. Bara med öppna format går det att vara säker på att dokument som skapas idag även kan läsas i framtiden.

Myndighetsservice för alla. Det är stötande ur demokratisk synvinkel om man som medborgare är tvingad att köpa utrustning från ett visst företag för att komma i åtnjutande av myndigheternas service. När mer och mer av kommunikationen mellan myndigheter och medborgare går elektroniskt får det inte vara ett krav att medborgaren har köpt licens från Microsoft för att få del av fullgod service. Det är det tyvärr ofta i praktiken idag.

Nationell säkerhet. Med sluten programvara kan man aldrig veta om den innehåller bakdörrar eller avstängningsknappar som kan aktiveras utifrån. Ibland vet man säkert att de finns. Nyare versioner av Windows innehåller funktioner som är tänkta att hindra piratkopiering, som gör att systemet låses automatiskt om det inte får godkännande från Microsoft via internet. Även om tanken är att det bara ska användas mot oauktoriserade kopior av Windows, innebär det att varje dator med Windows kan göras obrukbar utifrån av den som vet hur.

Tänk tanken att alla datorer som kör Windows idag plötsligt slutade fungera samtidigt. Vad skulle hända med sjukvård, livsmedelsförsörjning, räddningstjänst, polis…? Hur många timmar skulle det ta innan samhället började kollapsa? Vi kan inte bygga in en sådan sårbarhet i den svenska infrastrukturen.

Vardagssäkerhet. Även bortsett från katastrofscenariot erbjuder öppna Linuxbaserade system bättre säkerhet än ”den ledande slutna plattformen”. Virus förekommer i princip inte, och Linuxsystemen är även mer robusta mot andra attacker. Det diskuteras om det här beror på att den öppna metoden generellt är bättre på att hitta säkerhetsluckor, eller bara på att Windows är feldesignat och för komplicerat för att göra säkert, men vad det än beror på är det här en stor fördel för Linux och de öppna alternativen.

Lokalt entreprenörsskap och samarbete. Genom att systemen är öppna blir det ekonomiskt möjligt att göra lokala anpassningar för speciella områden, och juridiskt möjligt att dela de anpassningarna med andra som kan ha nytta av dem. Ett bra exempel är Edubuntu, som är en version av Linux som är speciellt anpassad för att användas i skolor. Istället för att betala dyra licenser kan myndigheterna lägga en del av pengarna på att låta lokala entreprenörer ta fram förbättringar som underlättar verksamheten både lokalt och globalt.

Ekonomi. Öppen källkod blir i längden nästan alltid billigare än slutna system. Dels slipper man betala några licensavgifter, vilket faktiskt skulle bli en ganska stor besparing på hela den offentliga sektorn. Dels kommer man ifrån den påtvingade uppdateringscykeln där leverantören tvingar myndigheten att uppgradera för att få support, vilket i sin tur leder till att det krävs nya kraftfullare datorer för att köra den nya versionen. Ibland kan det vara förenat med en del kostnader att byta från slutna till öppna system, så det är inte säkert att man sparar pengar på kort sikt. Men i längden lönar det sig även ekonomiskt.

Kommentarer

Inga kommentarer.